FAQ

Smärtans första fas kallas den akuta fasen och den signalerar att någonting är fel i kroppen. Även om smärtan är obehaglig är den nödvändig eftersom den uppmärksammar att någonting måste åtgärdas. Akut smärta kommer av någon form av vävnadsskada som avtar på relativt kort tid om orsaken försvinner. Det kan handla om timmar, dagar eller veckor. Om smärtan finns kvar en längre period blir den kronisk. Detta är ett tillstånd där smärtan ar fast i nervsystemet. När smärtan håller i sig längre än 3 – 6 månader är det generellt svårare med en medicinsk behandling. Om du har haft ont i ryggen i mer än 6 veckor är det lämpligt att träffa en läkare, eller ännu tidigare om det finns varningssignaler. Att påbörja en behandling tidigt kan minska risken betydligt för ett kroniskt tillstånd.

Den inledande, akuta fasen ger ofta smärta som kan vara allt ifrån svår till förlamande. I detta läge är det svårt att göra någonting alls och att ligga i sängen är mest lämpligt. Försök helt enkelt att hitta den mest bekväma ställningen. Det är olika från person till person – vissa vill ligga på sidan med benen böjda. Andra tycker att det är mest bekvämt att ligga på rygg med en kudde eller liknande under knäna. Du kan ta receptfria läkemedel (paracetamol, smärtstillande, NSAID och liknande) för att dämpa smärtan men denna typ av läkemedel gör egentligen ingenting åt orsaken till smärtan. Hur länge man bör vara sängliggande är individuellt. Det kan röra sig om en eller två dagar, upp till en vecka. Däremot är det inte bra att bli liggande alltför länge, särskilt om det handlar om kronisk smärta då den kan förvärras. Då är det bättre att försöka komma tillbaka till lätta aktiviteter och en rimlig träningsmängd och istället se till att rikta in sig på det som orsakar problemen och det görs bäst i samråd med en läkare eller sjukgymnast. Du kan hitta mer information i avsnittet Behandlingar/konservativa behandlingar

Diagnosen ställs av din läkare efter en genomgående klinisk undersökning. Det är viktigt att komma ihåg att många människor som har ett diskbråck eller någon annan form av patologisk förändring i ryggraden aldrig märker det eftersom de inte har några symtom eller manifestationer. Ett diskbråck behöver inte nödvändigtvis orsaka någon smärta. Typiska symtom är att det gör ont i benen med eller utan att det gör ont i den nedre delen av ryggen, ofta i samband med att man lyfter ett föremål med ett ryck, en onaturlig vridning av överkroppen, utdragen påfrestning av ryggraden på arbetet, en olycka eller liknande.

Magnetisk resonanstomografi (MRI) är ett viktigt diagnosverktyg för olika delar av människokroppen, inte bara mjukvävnad och organ, utan också skelett, leder och ryggraden. För diagnoser när ryggraden gör ont är oftast MRI den mest passande metoden och den gör det möjligt att bekräfta diagnosen diskbråck och läkaren kan därefter välja den mest passande behandlingen.

Till att börja med bör det sägas att mellankotskivan i sig sällan gör ont eftersom den saknar blodkärl och nerver. Grunden till detta smärtsamma tillstånd är oftast en degenerativ process som leder till en inflammation, att nerver växer in i mellankotskivan och att det uppstår en inflammation till följd av denna irritation. Det kan också bero på att mellankotskivans yttre ring brister och ett bråck bildas som trycker på och irriterar nervroten. Smärtan som hör ihop med mellankotskivan kan uppstå på grund av en förträngning i ryggradskanalen, skador, tumörer, inflammationer eller annat.

Interventionell diagnostik är olika metoder för att hitta källan till smärta. Olika procedurer används i detta syfte och det sker inom ramen för öppenvård i behandlingsrummet på relevant klinik. De utförs under lokalbedövning och tar upp till 20 minuter. Patienten ligger på magen för att underlätta för läkaren att komma åt ryggraden. Läkaren ser till att injektionen hamnar på rätt plats antingen med ultraljud eller röntgen. Behandlingen gör inte ont förutom ett litet stick. Efteråt kan patienten uppleva lätt smärta eller tryck, men det avtar. Vissa av diagnosprocedurerna kan ge smärtlindring under längre tid, men det är inte det primära målet. Till att börja med handlar det om att ställa rätt diagnos.

Operation av mellankotskivorna är alltid det sista alternativet och det kan komma ifråga

när alla konservativa, icke-kirurgiska alternativ har prövats utan framgång, rehabilitering inte ger någon effekt och patientens smärta förvärras. De flesta diskbråcken varar väl på icke-kirurgiska behandlingar och smärtan försvinner efter 4 – 6 veckor. En operation bör endast övervägas efter att du har prövat flera månader av icke-kirurgiska behandlingar. Det finns sällsynta fall när en akut operation är nödvändig, särskilt när man förlorar styrka i benen, eller vid cauda equina syndrom, när nervrötterna i den lumbosakrala ryggradskanalen trycks ihop, vilket kan påverka blås- och tarmfunktionen.

Minimalinvasiva och endoskopiska behandlingar är några av de mest avancerade behandlingarna inom fältet interventionell smärtbehandling. Det är endoskopiska procedurer som utförs med hjälp av röntgen- och videoguidning och det finns en rad patientfördelar. På grund av att de är skonsamma minimeras skadorna på musklerna runt ryggraden och andra mjuka vävnader jämfört med konventionell kirurgi. Den postoperativa smärtan begränsas betydligt och återhämtningstiden blir betydligt kortare och ryggradens stabilitet bevaras. En annan fördel är att behandlingen tar väsentligt kortare tid och en minskad risk för post-operativa komplikationer så som infektioner, blödningar eller att det bildas ärrvävnad. Patienten lokalbedövas och endast mycket sällan krävs generell anestesi under behandlingen.

För minimalinvasiva och endoskopiska behandlingar räcker det med en öppning på mellan 8-10 millimeter för att föra in arbetsinstrumenten och en endoskopisk kamera i ryggradskanalen. Läkaren som utför behandlingen ser hela tiden vad som händer med hjälp av videoassistans. En annan fördel är att det inte är nödvändigt med sjukhusinläggning efteråt. Istället rekommenderas ungefär två timmars vila i ett vilorum och sedan an du åka hem och starta återhämtningen.

Det är individuellt och det beror på en mängd olika faktorer. I genomsnitt läker den mjuka vävnaden på 4 till 6 veckor. En del känner sig bättre tidigare. Det beror på vilken typ och storlek det är på diskbråcket, och var på ryggraden det inträffade. Hur snart man kan återgå till vanliga dagliga aktiviteter beror också på patientens allmänhälsa och livsstil.

Varje operation är ett ingrepp i kroppen. Vid endoskopiska behandlingar är den stora fördelen att de är väldigt skonsamma och minimalinvasiva. Som med alla metoder kan det visa sig att interventionella behandlingar inte är den mest passande metoden för patienten eller så kan det finnas kontraindikationer. Den vanligaste orsaken till att operationen inte blir lyckad är ett nytt diskbråck (re-herniation) vilket inträffar i mellan 5-10 % av fallen, oavsett vilken metod som används (se följande fråga).

Att mellankotskivan buktar ut på nytt kallas för en re-herniation och det kan drabba upp till 10 % hos de opererade patienterna med dåliga rörelsevanor. Därför är det absolut nödvändigt, särskilt de två, tre första veckorna efter operationen, att strikt följa läkarens instruktioner och rekommendationer. På längre sikt är träning ett bra sätt att förebygga. Om diskbråcket kommer tillbaka är en av fördelarna med endoskopisk kirurgi att det går att göra ytterligare en operation utan större risk än den första. Alltså, den andra operationen är inte mer krävande än den första och att använda ett endoskop är inget hinder för senare möjliga lösningar.

Smärta är en subjektiv och personlig upplevelse. Dess intensitet kan påverkas betydligt, inte bara av fysiska faktorer (känselförlust eller förlust av rörlighet i det muskuloskeletala systemet), men också mentala faktorer (utmattning, stress, oro och depression). Smärtan kan å andra sidan också öka på grund av olika psykologiska faktorer i patientens liv. Det är därför viktigt att behandla båda två. Berätta därför allt som du upplever som ett problem i din nuvarande smärt-relaterade hälsosituation för din läkare. Målet med behandlingen är inte bara att du ska bli kvitt din smärta utan att du också upplever en ökad livskvalitet.

Lägg till följande text på samtliga sidor:

Textinnehållet på denna webbsida kan inte ersätta en professionell medicinsk eller annan specialiserad undersökning. Artiklarna ska endast ses som information om olika hälsotillstånd. Om du tror att ditt nuvarande hälsotillstånd eller besvär har likheter med de som beskrivits ovan bör du kontakta din läkare, sjukgymnast eller annan relevant specialist.